Här är expertens sex bästa knep – som gör dig bättre på att plugga
Petra Kjellarsson som är pedagogisk konsult tycker att Dumbledore är den främsta professorn någonsin. Foto: Sofi Röjlar
Hur långt bort ska telefonen vara när man pluggar? Hur pluggar man egentligen effektivt till en tenta? För att få veta hur man kan bli bättre på att plugga har Studietid träffat Petra Kjellarsson, som är pedagogisk konsult.
En student som får lägre betyg på en tenta än sina kursare kan tro att kursarna är smartare än hen. Det är något som Petra Kjellarsson ofta får höra av studenterna hon träffar.
Petra jobbar som pedagogisk konsult på Studie- och språkverkstaden vid universitetet. Deras uppgift är att hjälpa studenterna med sin studieteknik.
Att skillnader i betyg skulle bero på smarthet är en teori Petra generellt inte tror på. Hon är övertygad om att det snarare handlar om att studenter har olika väl fungerande strategier för plugget.
1. Att ta sig an kurslitteratur
I stället för att börja läsa i kurslitteraturen planlöst rekommenderar Petra att man sätter boken i ett sammanhang.
– Läs igenom mellanrubriker och rubriker. Googla på forskarna som skrivit boken, hur ser de ut, var är de verksamma, vad är deras främsta forskningsfält, säger Petra.
En vanlig fråga som studenterna har är hur man ska veta vad som är viktigast i kurslitteraturen.
– Det finns inget självklart svar på den. Men på den bredare nivån kan man gå till kursmålen – ‘Vad är det jag ska lära mig?’. Sen kan man ta hjälp av rubriker och mellanrubriker. Var uppmärksam på alla ledtrådar som författarna ger i texten. Det finns saker i fetstil, tydliga punktlistor och kursiveringar.
När man läser rekommenderar Petra att man följer till exempel pomodorometoden – att läsa koncentrerat i 25 minuter, ta en kort paus och sedan upprepa detta.
2. Konsten att anteckna
Petra berättar att många kan ha svårt att ta bra anteckningar.
– Man kan inte anteckna allt, det blir omöjligt. Men hitta en strategi för att anteckna så pass mycket att du får ut det viktigaste, berättar hon.
Lättare sagt än gjort kanske. Petra berättar att många studenter kommer med A4-block fyllda med anteckningar som de inte förstår sig på längre, och inte ens vet från vilken bok eller föreläsning de är från.
Vill man hitta en bra strategi finns det hela böcker att läsa om anteckningsteknik. Men har man inte tid med det, har Studie- och språkverkstaden en färdig mall för anteckningar som heter “Cornellmallen”.
– Man ska skriva datum och rubrik, vilket kapitel eller vilken föreläsning. Sen skriver man ner viktiga saker. Sen gör man en sammanfattning och tar ut det viktigaste igen. Sen finns det också en spalt med nyckelord, där man antingen ska skriva upp termer eller saker som man funderar över.
Man kan också göra mindmaps av sitt material. Då har Petra några tips utifrån hennes uppfattning av forskningen på området.
– Det är bättre att göra på liggande papper än på stående papper. Och linjerna som man drar mellan ska inte vara raka utan böjliga linjer.
Petra berättar också att man lär sig innehållet i sina anteckningar bättre om man skriver för hand. Men det är ändå viktigast att man gör det som man är bekväm med.
– Ett tips jag brukar ge är att ta dina föreläsningsanteckningar på datorn. Sen går du på lunch och efter det renskriver du för hand. Kommer du tillbaka till anteckningarna först efter fem dagar förstår du bara hälften.
3. Distans till mobilen
Många vet att det inte är särskilt effektivt att chatta på telefonen samtidigt som man pluggar. Men visste du att det inte räcker att sätta mobilen på flygplansläge i sin ficka?
– Det finns en hel del forskning som visar att man har bättre arbetsminne om man har telefonen i ett annat rum. Jag brukar säga till studenter som bor trångt att lägga mobilen på flygplansläge inne i badrummet, säger Petra.
4. Matlådor till inlärning
Just repetition är en del där många studenter kan bli effektivare, enligt Petra. Hon brukar tipsa om en strategi som kallas spaced repetition, alltså tidsfördelad repetition.
– Ett vedertaget sätt är att ta tre lådor, till exempel matlådor. En matlåda står för det man inte kan alls, en för ‘kan lite sådär’ och en för ‘kan helt och hållet’.
I dessa lådor sorterar man sedan lappar med det man ska kunna – med frågan på en sida och svaret på den andra.
De som hamnar i ‘kan inte’ lådan kan man öva på varje dag. De som är i ‘kan sådär’ lådan – varannan dag. De man kan räcker det med att kolla på var femte dag.
– Det är tidseffektivt då du inte slösar tid på det du redan kan. Sen kan du kika på dina lådor innan du går till tentan och se att du kan en massa saker. Det blir en självförtroendegrej samtidigt som det är tidseffektivt.
Petra berättar också att man lär sig bättre medan kroppen rör på sig. Så hon tipsar om att till exempel öva på termer medan man skalar potatis eller sitter på en motionscykel.
5. Fysisk almanacka
När det kommer till att sätta upp mål och planera sin tid märker Petra att studenter är väldigt olika vana vid det. Vissa studenter har stenkoll på almanackor, veckoplanering och Athena.
– Till andra kan vi säga ‘köp en pappersalmanacka’ och det är det bästa tipset de hört. De har aldrig tänkt den tanken.
Petra tipsar att man ska göra ordentliga veckoplaneringar och planera att varje vardag ska innehålla åtta timmars plugg, eftersom att studierna är ett heltidsjobb.
Om man har svårt att planera sin tid har Studie- och språkverkstaden en aktivitet på Zoom varje måndag mellan 09.00 och 10.00.
– Man får tips om hur man kan göra och får ta del om ny forskning på området eller liknande. Och sen sitter man i varsin dator eller block och planerar sin vecka – för att sedan hålla sig till det.
Skulle inte just denna aktivitet passa, finns det mallar för både veckoplanering och terminsplanering att ladda ner på Studie- och språkverkstadens hemsida.
6. Tänk som Dumbledore