Efter omorganisationen – så har det gått för SUS: "Finns mycket kvar"

Camilla Sjölund Lundevall är verksamhetschef på SUS och har arbetat där i snart sju år. Foto: Sofi Röjlar

Från förtroendevalda till anställda på kansliet för en mer långsiktig och större studentkår. Det var tanken när Stockholms universitets studentkår (SUS) beslutade om en omorganisation under 2020. Nu berättar verksamhetschef Camilla Sjölund Lundevall om hur det gått – tre år senare.

– Det finns ett intresse för den här förändringen vi har gjort, säger hon.

Startskottet för omorganisationen av SUS var när kårfullmäktige under våren 2016 beslutade att kåren skulle gå från en ettårig verksamhetsplan till en treårig. Kårfullmäktige är SUS:s högst beslutande organ och består av personer som SUS medlemmar väljer årligen.

– Det gjordes för att få en mer långsiktig verksamhet och det var grunden till den kommande förändringen i organisationen, säger Camilla Sjölund Lundevall som är verksamhetschef på SUS och har varit med under hela omorganisationen.

Under den första treåriga verksamhetsplanen för 2017 till 2020 kunde kåren dra olika slutsatser om saker som behövde förbättras inom organisationen.

– Det fanns frågor som kåren ville adressera, organisationen ville jobba mer långsiktigt och stabilt. Jobba mot tydligare mål, följa upp och utkräva ansvar på ett annat sätt för verksamheten, berättar Camilla Sjölund Lundevall.

Under denna tid bestod kårens kansli av 25 förtroendevalda personer och tio anställda tjänstemän. Dynamiken mellan dessa grupper, där de förtroendevalda byttes ut varje år, var ansträngd. I en mindre studie som gjordes om SUS:s organisation framkom det att de förtroendevalda och tjänstemännen hade olika syn på hur arbetet skulle genomföras. Studien visade att detta ledde till kontraproduktivt arbete och resursslöseri.

– Det var en aspekt på det hela. Det andra var att göra en förflyttning av studentinflytandet från representation till kvalité, berättar Camilla Sjölund Lundevall.

Mer utveckling och systematik

I praktiken betyder det att kansliet inte bara ska se till att studenter är representerade i universitetets beslutande organ, utan också kunna ge stöd och utbildning till studentrepresentanterna. Den tredje aspekten var att ta fasta på att arbeta systematiskt med att utveckla värdet av ett medlemskap i SUS.

– Att kunna jobba med det och utveckla det till en attraktiv organisation, berättar Camilla Sjölund Lundevall.

Läs mer: Pub, politik och en hjälpande hand – här är kåren

Så 2020 beslutade dåvarande kårfullmäktige om en ny övergripande organisatorisk plan. Den dåvarande kårstyrelsen, som arbetar med att verkställa kårfullmäktiges beslut, tog sedan fram en detaljerad organisatorisk plan som ligger till grund för hur kansliet ser ut idag.

– Den mest påtagliga förändringen är att det gjordes en professionalisering av kansliet, som nu bara består av ungefär 16 heltidstjänster. Det är en helt annan stabilitet i verksamheten.

Färre på kanliset – ännu fler ute på campus

Syftet med detta är att kansliet ska fungera som en stadigvarande sambandscentral och möjliggöra för ännu fler att vara aktiva i kåren.

Kansliets roll är att ge kårens förtroendevalda (till exempel kårfullmäktige, studentrepresentanter och föreningar) de bästa förutsättningarna för att utföra deras uppdrag. Detta genom att dela med sig av de resurser som kansliet har i form av kompetens, erfarenhet och kunskap om universitetets organisation.

Omorganisationen skedde mitt under coronapandemin, vilket ledde till att den nyrekryterade personalen till kansliet fick börja på sin arbetsplats digitalt.

—  I efterhand ser vi att det var en jättestor utmaning. Vi har satt igång det här arbetet medan det under långa tider inte funnits några studenter på campus. Det är klart att det påverkat oss.

Men trots de utmaningar som en omorganisation och en pandemi innebär tycker Camilla Sjölund Lundevall att kansliet under denna tid har kunnat leda kåren framåt i den riktning som kårfullmäktige vill.

— Vi har kommit längre i förflyttningen från representation till kvalitet. Vi ser inte bara till att studenter är representerade utan vi kan erbjuda utbildning till de som sitter i studentråden. Vi jobbar mycket med att skapa värde i medlemskapet, utvecklar det hela tiden och det finns en systematik i det nu.

Kan bli ännu bättre

Camilla Sjölund Lundevall känner dock inte att kansliet nått sin fulla potential ännu.

—  En utmaning är att hålla i det här nu, så att vi verkligen når den fulla potentialen. Det finns mycket kvar att göra i den modellen vi har, säger hon.

SUS var bland de första med denna modell och sen dess har några studentkårer blivit nyfikna.

— Flera kårer har hört av sig till oss och frågat hur processen sett ut och hur har det gått till. Det finns ett intresse för den här förändringen vi har gjort, säger Camilla Sjölund Lundevall.

Med facit i hand, var omorganisationen rätt?

— Rätt och fel är lite för svartvita begrepp att röra sig med. Jag tänker att det inte går att se på det på det sättet. Det finns mycket mer att göra, som det inte funnits förutsättningar för ännu. Men när det gäller anledningarna till varför dessa förändringar gjordes så är de lika giltiga idag som när besluten togs.