Ny rapport: distansstudier kan påverka din psykiska hälsa och studieprestation

Studenter som enbart bedriver sina studier digitalt mår sämre än de som får studera på campus, samtidigt ökar kunskapsklyftorna mellan könen. Det visar en ny forskningsrapport från Lunds universitet där man undersökt runt 600 av sina ingenjörsstudenter.

I studien jämförde man två studentgrupper, den ena gruppen hade en så kallad hybridundervisning där man varvar fysisk undervisning med distanskurser under 2019 medan den andra, efter att 2020 års restriktioner, enbart bedrev sina studier digitalt. 

Enligt Adrian Mehic, som tillsammans med Charlotta Olofsson författat rapporten, kunde man framförallt se två saker, dels att studenter mådde sämre under distansstudier, men också att kunskapsklyftor ökade.

– Vi såg att alla studenter mådde sämre. Men vi såg också, vilket kanske var mer intressant, att framförallt manliga studenter vars föräldrar som hade lägre inkomst, missgynnades av att man gick över till mer distansundervisning. De fick sämre betyg helt enkelt. Sen fick kvinnor med rika föräldrar bättre betyg.

– Det är vanligt att kvinnor har bättre betyg än män i början av sin studietid, men det brukar jämnas ut över åren och när man är färdig har män och kvinnor ungefär lika bra betyg. I vanliga fall leder universitetsutbildning till att skillnader mellan klass och kön utjämnas, men vi såg ingen sådan utveckling här när vi jämförde första och andra läsåret. De som var sämre fortsatte vara sämre, säger Adrian Mehic.

Den grupp som alltså drabbades hårdast av att inte få bedriva studier på campus var de manliga studenterna från låginkomstfamiljer, medan kvinnor med rikare föräldrar gynnades av distansstudier. Enligt en debattartikel i Svenska Dagbladet, där studiens författare presenterar sin studie, påminner resultatet om det som lärare, forskare och myndigheter vittnat om inom gymnasieskolan. Men förklaringarna till resultatet skiljer sig åt. I gymnasiet pekades stödet från föräldrar ut som en av förklaringarna till studieresultatet, medan kontakten med vänner spelade en större roll bland högskolestudenter, enligt Adrian Mehic.

– Om man är på campus och i klassrum i mindre utsträckning så har man också färre möjligheter att träffa sina kompisar. Vänner är mycket viktigare på universitetet än vad föräldrarna är. Och då kunde vi se att killar från just ekonomiskt svaga hem hade färre vänner och umgicks och studerade mindre med sina klasskompisar än vad tjejer med mer bemedlade föräldrar gjorde.

Adrian Mehic menar att universiteten behöver bli bättre på att själva arbeta för att inkludera och välkomna studenterna och inte förlita sig på att studentkårerna ska göra allt.

– Har universitetet bestämt sig för att fortsätta med studier på distans så vore det bra om man kunde ha fler digitala evenemang, så att man kunde känna sig mer välkomnad. Det är många initiativ som kommer från studentkårer, men universitetet skulle kunna hjälpa till med fler digitala evenemang.

I författarnas debattartikel i Svenska Dagbladet pekar Adrian Mehic och Charlotta Olofsson ut Stockholms universitet specifikt, då man där tidigt meddelade att distansstudier skulle bedrivas in på höstterminen.

– Vi har inte kollat in på alla universitet, men Stockholms universitet stack ut när man så tidigt gick ut och signalerade för att man ska ha sina studier online en bit in på hösten.

– Jag tycker att det är lite orättvist mot studenterna, för om man tittar på hur det ser ut på andra arbetsplatser så har ju flera kunnat gå till sin arbetsplats en eller två gånger i veckan. Och så har det varit för oss som forskar på universitetet också. Men många studenter har ju pluggat på distans sedan våren 2020. Så att fortsätta så fram till mitten på hösten 2021 blir ganska extremt och skevt för hur det är i samhället i övrigt.

Vid Stockholms universitet meddelade man redan i april att man tänkte fortsätta med att i första hand bedriva sina studier online fram till sista oktober. Detta trots att rådande restriktioner och rekommendationer enbart sträckte sig till sommaren. I ett mejl till #studietid förklarar Yvonne Svanström och Elisabeth Wåghäll Nivre, vicerektorer vid Stockholms universitet, gemensamt varför man så tidigt valde att förlänga distansundervisningen.

– Vid Stockholms universitet fanns det under vårterminen drygt 39 000 förstagångs- eller fortsättningsregistrerade på någon av universitetets kurser, varav majoriteten på det Humanvetenskapliga området. Att planera undervisning för dem är ett mycket omfattande arbete. Vi har en rad små ämnen, framför allt vid humanistisk fakultet. Flera av dessa ämnen har upplevt ett uppsving med fler studenter som har kunnat delta i undervisningen trots att de bor på annat håll i landet och ibland även i andra länder. Vi anser det vara viktigt att dessa studenter får slutföra sina studier online, eftersom vi annars riskerar tappa dem.

Enligt en ny forskningrapport från Lunds universitet mår studenter sämre av studier på distans. Vad gör universitetet för att säkerställa att studenter får det stöd de behöver för att kunna må bra under sin studietid vid Stockholms universitet, givet situationen med distansundervisning?

– Många institutioner erbjuder studiesociala aktiviteter även vid online-undervisning. Även kåren och studentföreningarna genomför den typen av aktiviteter.

Folkhälsomyndigheten meddelade förra veckan att rådet om att ”utbildningar för vuxna bör erbjuda distansundervisning upphör att gälla, vilket betyder att studerande och elever kan återgå till undervisning på plats.” Enligt Yvonne Svanström och Elisabeth Wåghäll Nivre följer Stockholms universitet de rådande rekommendationerna, samtidigt som man hoppas kunna återgå till campusundervisning så snart som möjligt. Men Folkhälsomyndighetens nya besked innebär dock ingen omedelbar återgång till universitetet.

– Det senaste beslutet från Folkhälsomyndigheten innebär att lärosätena från och med den 1 juni kan återgå till undervisning och examination på campus, utan formella begränsningar i antal studenter. Det innebär att vi kommer att öppna för undervisning på campus gradvis och under ordnade former för att minska risken för smittspridning. All undervisning och examination ska genomföras enligt Folkhälsomyndighetens gällande regler och rekommendationer om avstånd, undvikande av trängsel, handtvätt med mera för att minska risken för smittspridning.

Anledningen till att återgången kan dra ut på tiden är, enligt universitetet, dels på grund av omfattningen av att ställa om till campusundervisning, både för lärare och studenter, men också baserat på om momenten skulle vara gå att genomföra smittsäkert.

– Varje institution får bedöma möjligheten att bedriva viss verksamhet på plats redan under sommaren, men hela tiden utifrån målsättningen att minimera risken för spridning av covid-19. Från och med höstterminen kan de flesta moment utföras på plats om smittläge och vaccinationstäckning så tillåter. Undervisning för stora studentgrupper på plats i form av storföreläsningar etc. bör dock undvikas, särskilt i början av hösten. Flera institutioner har fattat beslut om digital undervisning under första delen av hösten. Då andra nu kommer att fatta beslut om undervisning på campus ger det en gradvis återgång.

Universitetet hoppas alltså kunna återgå mer till campus under hösten och att man så snart ska kunna erbjuda de praktiska moment som studenter gått miste om. Men man anser att det kan bli svårt att identifiera de studenter som drabbats mer negativt än andra av distansstudierna och som därför kan behöva ytterligare stöd efter återgången till campus.

Vilka åtgärder kommer universitetet vidta i framtiden för att säkerställa att vissa studentgrupper fortsatt inte ska ligga efter sina studiekamrater på av grund av distansstudierna som varit?

– Vi är självklart måna om att alla studenter får bästa möjliga utbildning. Att särskilja exakt vilka som ”ligger efter” andra studerande är däremot inte helt lätt att göra. Vi har nått en del nya studerandegrupper med undervisning online medan det har varit svårare för andra. Pandemin har medfört stora förändringar för väldigt många och är en extraordinär händelse som präglar många människors vardag på många olika sätt. Det vi inte får glömma är att online-undervisning i den omfattning som vi har bedrivit under pandemin har varit en nödvändig åtgärd för att vi ska kunna erbjuda samhället utbildning över huvud taget. Alla har gjort det bästa de kan utifrån rådande omständigheter. Det innebär t.ex. att en del kommer att erbjudas praktiska moment i sin utbildning med viss fördröjning, men alla institutioner gör sitt yttersta för att just sådana moment ändå ska kunna genomföras, skriver vicerektorerna i sitt mejl.