Pub, politik och en hjälpande hand – det här är kåren
Den här bilden togs under en Välkomstdag vid SU. I bakgrunden kan du se SUS tält. Foto: SUS
Stockholms universitets studentkårs (SUS) verksamhet är ett helt maskineri, med förtroendevalda studenter på toppen. Under dessa finns kårens kansli som består av 16 anställda personer. Men vad gör de egentligen? Vi har pratat med anställda och en tidigare förtroendevald för att ta reda på just det.
Simon Froster Delbom har varit ordförande för SUS under höstterminen 2022 och vårterminen 2023, vilket betyder att han ledde kårens arbete tillsammans med vice ordförande.
– Grunduppdraget är att representera studenterna vid SU och ha det filtret på vid alla frågor som behandlas i till exempel universitetsstyrelsen. Det finns saker hela tiden i universitetets beredande processer där vi tycker till om formuleringar och ibland tycker att universitet skulle kunna gå längre, berättar Froster Delbom.
Det handlar bland annat om att vara med hela vägen i beredande processer som sedan leder till beslut, och där är SUS:s ordförande med och advokerar för studenter.
Simon Froster Delbom, tidigare ordförande, tillsammans med Disa Ahlblom-Berg, tidigare viceordförande och numer ordförande. Foto: SUS
– När det var pandemi fick vi universitetet att öppna studenthuset en månad tidigare än vad de hade tänkt, för att vi såg behovet av att det fanns tillgång till studieplatser, säger Froster Delbom.
Läs mer: SUS får nytt styre: "Det kommer bli ett väldigt roligt år"
Han berättar också om universitetsstyrelsens strategier som är övergripande och handlar om var universitet vill vara om fyra år.
– Tidigare har det inte stått något om studentlivet. Där lobbade vi för att få in en skrivning om hur viktigt det är att det finns ett levande studentliv, både för utbildningen och för studenternas skull. Det hade inte blivit om vi inte fanns i rummet, berättar Froster Delbom, tidigare ordförande för SUS.
800 studentrepresentanter
Men det finns betydligt fler beslutande organ vid SU – än de som SUS:s ordförande och vice ordförande sitter i. På SU finns det 350 stycken, och i dessa ska det finnas en eller flera studentrepresentanter. Och att försöka se till att det sitter med en studentrepresentant i alla beslutande organ är teamet Påverkan och inflytande ansvariga för.
– I dessa ska det sitta ungefär 800 studentrepresentanter och kåren har ett lagstadgat uppdrag att utse dessa personer. Därför har vi valt att organisera det genom studentråd, doktorandråd och centrala råd. Studentrepresentation och studentinflytande är en jättestor studenträttighet, berättar Jenny Wirén, teamledare för Påverkan och inflytande.
Sammanlagt rör det sig om 90 råd och deras uppdrag är att utse studentrepesentanter till de 350 olika grupperna. Råden fungerar även som ett samlande forum för studenter och doktorander, berättar Jenny Wirén:
– Råden har återkommande möten med prefekten på institutionen och kan informera om den generella känslan kring en specifik utbildning eller om man ser ett större problem inom institutionen. Istället för att studenterna ska vända sig en och en till institutionerna.
Emelie Baiden, Carl Tjernell och Jenny Wiren arbetar på SUS. Till höger sitter Jade Silfverling, hon är student vid SU och arbetade extra på kåren under vårterminen. Foto: Sofi Röjlar
Teamet Påverkan och inflytande ger stöd till råden och svarar på frågor om rättigheter och hjälper till med rekrytering. Vid de institutioner som saknar studentråd så hjälper teamet till att starta upp ett, vilket sker kontinuerligt eftersom studenter förr eller senare avslutar sina studier.
– Vi har ett uppstartsmöte, hjälper den nya styrelsen med vad de ska tänka på, hjälper till att starta en mejl och så vidare, berättar Jenny Wirén.
Teamet ser också till att det nya rådet får en bra överlämning – annars försvinner minnet av den kunskap rådet samlat på sig och vilka frågor som rådet drivit.
Detta arbete var inte lika systematiskt när kansliet bestod av förtroendevalda som byttes ut varje år.
Dessutom stöttar teamet studenter vid disciplinärenden, till exempel vid fusk.
“Mer än en pub”
Förutom studentrepresentation som gäller alla studenter vid Stockholms universitet oavsett medlemskap, hjälper kårens kansli studenterna att skapa ett aktivt campusliv. Loke Jansson Grönwald, som är verksamhetsutvecklare och tillhör teamet Medlemsservice, sammanfattar sitt uppdrag som att han stöttar föreningarna i allt som kan göra dem starkare på universitet.
– Vi ger dem ekonomiskt stöd, stöd i styrelsearbetet och hur de kan utvecklas som förening. Vi sammanställer deras aktiviteter varje vecka så att man ska veta att det finns ett föreningsliv, berättar han.
Idag har SUS 39 kårföreningar. Under en mässa som SUS anordnade i våran så deltog nio kårföreningar som ville berätta om deras aktiviteter. Foto: Sofi Röjlar
Det är till Loke Jansson Grönwald du kan vända dig till om du vill starta en förening för något du är intresserad av. Det kan handla om stickning, en politisk åsikt eller något du vill förändra på campus. I stora drag: egentligen vad som helst.
Föreningarna är en del av kåren, så för att kunna starta en kårförening krävs ett medlemskap i SUS. Men till stor del kan studenter delta på föreningarnas olika aktiviteter utan att vara medlem.
Men det finns några aktiviteter som endast är till för SUS:s medlemmar. Kårpuben som hålls ungefär två gånger i månaden är ett exempel. Fredrik Sörbacken, som är teamledare på Medlemsservice, berättar att kårpuben ska erbjuda annat än vad vanliga barer gör.
– Vi jobbar kontinuerligt med att utveckla innehållet, så det blir något mer än en pub som man går till och bara dricker något på. Vi jobbar med att hitta på programpunkter, allt från quiz till klädbytartillfällen. Sen är det trevligt att kunna träffa andra studenter och andra medlemmar, säger Fredrik Sörbacken.
Medlemsservice annordnar även andra aktiviteter, till exempel en form av speed dating fast för vänner. Bilden är tagen under ett sådant event som hölls under vårterminen. Foto: Odessa Fardipour
Vill bli en större aktör
Den vanligaste orsaken till att studenter går med i SUS är för att ta del av medlemserbjudanden, särskilt SSSB:s bostadskö. Andra exempel på medlemserbjudanden är rabatt på bio och gratis banhyra vid drop-in på Frescati Sports Center.
– Vi vill att medlemskapet ska bli så attraktivt som möjligt och där är medlemsförmåner en del. Antalet medlemmar påverkar vad vi kan ta fram för medlemsinnehåll – vi blir en större aktör och vi kan erbjuda ett större antal medlemmar till samarbetspartners till exempel, säger Fredrik Sörbacken, teamledare för Medlemsserivce.
Möjlighet att påverka SUS
Dessutom ansvarar Medlemsserivce för Kårexpeditionen som hanterar frågor om medlemskapet, kommunikationen för kåren i sin helhet och engagemanget för kåren.
– Vi ansvarar för att kårvalet blir av och att det blir så bra som möjligt, bland annat genom att så många som möjligt röstar, säger Fredrik Sörbacken.
Som medlem i SUS har man rösträtt till kårvalet som hålls varje vårtermin. I kårvalet röstar man på de kårpartier och kandidater som man vill ska styra SUS:s riktning, till exempel hur mycket projektmedel som ska delas ut till föreningarna eller vilka påverkansfrågor kåren ska satsa på.
Inför kårvalet 2023 anordnades en debatt där partierna debatterade olika studentrelaterade frågor. Foto: Sofi Röjlar
Då kommer vi tillbaka till Simon Froster Delbom, som är klar med sitt ettåriga uppdrag som ordförande. Förutom att sitta med i olika arbetsgrupper inom SU så jobbade han aktivt med att representera SU-studenter utåt i spritt skilda sammanhang – ett arbete som nuvarande ordförande, Disa-Ahlblom Berg, fortsätter med.
– När det gäller föreningar handlar det om att underlätta förutsättningar för samarbete och det studentliv vi vill se. När det gäller andra kårer i Stockholm handlar det om att gå samman för att driva politik som är viktigt. Det är lite olika vad målet är, men vi skulle kunna göra betydligt mindre om vi inte hade starka relationer till andra organisationer och SU som myndighet, berättar Frost Delbom.
Läs mer: Beslutet: Mer fokus på kostnaden för hyror och SL-biljetter – lite mindre på hälsa
Förutom representation av studenterna så leder presidiet, tillsammans med styrelsen, hela kårens verksamhet. Ett uppdrag som innehåller många olika delar – därför finns teamet Ledning och stöd, för att hjälpa styrelsen och presidiet i deras arbete.
Det här är SUS
Kåren utgörs av dess medlemmar, vilket bestod av 9000 studenter under VT23.
Just nu finns det 39 olika kårföreningar.
SUS samarbetar med följande föreningar: Humanistiska föreningen, Naturvetenskapliga föreningen, Samhällsvetenskapliga föreningen, Socionomstudenternas fakultetsförening och Föreningen lärarstudenterna.
På SUS kansli jobbar 16 personer. Deras uppgift är att vara en effektiv, leveranssäker och målorienterad sambandscentral som tillhandahåller genomförandestöd till alla studenter inom SUS:s organisation.
Kåren tillhandahåller tidningen Studietid, vars uppgift är att bevaka utvecklingen av utbildningen samt förutsättningarna för studier vid Stockholms universitet och bevaka händelser samt företeelser som har betydelse för studenternas medverkan och gemenskap under sin tid på universitetet.
Kansliet är uppdelat i fyra olika team: Medlemsservice, Påverkan och inflytande, Ledning och stöd samt Studietid.