Sparpaket på Juridiska institutionen – så påverkas studenterna

Juridiska institutionen vid Stockholms universitet ska skära ner med upp till 15 miljoner per år. Foto: Jennifer Snårbacka

Juridiska institutionen har i flera år kämpat med ekonomin. Nu ska de skära ner, och den största besparingen görs genom att dra ner på en femtedel av undervisningen.

– Jag tror inte att det här är så oerhört dramatiskt. Om tre, fyra, fem år kommer vi nog inte tycka det här var så hemskt, säger prefekt Gustaf Sjöberg.

Juridiska institutionen vid Stockholms universitet väntas gå minus med 25 miljoner under 2023. Därför tog institutionsstyrelsen i slutet på oktober beslut om ett sparpaket.

Den största besparingen görs genom att skära ned på undervisningstimmarna. Totalt sett ska undervisningen skäras ner med 18 procent på varje kurs. Med den åtgärden hoppas de kunna spara fem till sju miljoner per år.

Till en början väckte förslaget oro bland juriststudenterna, berättar Sophia Aleman, ordförande för Juridiska linjerådet.

– Vi var väldigt emot det här beslutet till en början. Men vi har fått vara med i en särskild arbetsgrupp för att ta fram det slutgiltiga förslaget och påverka lösningen. Efter det känner jag mig trygg i att det här inte kommer påverka studenterna så hårt som jag ursprungligen trodde.

För en grundkurs kommer reduceringen innebära att undervisningen minskas från 65 timmar till 53. I den tiden ingår även examinationstid. Kursadministratörerna avgör från fall till fall hur timmarna fördelas, men enligt beslutet är det framför allt examinationstiden som ska kortas.

– Många tentor är typ fem timmar, målet är väl att kunna gå ner till två timmar. Jag är försiktigt optimistisk till den lösningen. Om man nu måste reducera känns det ändå acceptabelt att man inte reducerar till en grad där man inte ens får chansen att klara tentorna, säger Aleman.

Som en del i att spara på lokalkostnaderna kommer även fler föreläsningar bli digitala. Det tycker Aleman är tråkigt — men hon ser det som ett nödvändigt ont.

– Vi kommer nog att se minskade föreläsningar på plats i sal. Men det kommer behöva bli så, universitetet har precis som många andra företag och lärosäten varit i ett tufft ekonomiskt läge. Man måste göra nånting, säger hon.

Gustaf Sjöberg, prefekt vid Juridiska institutionen på SU. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet

“Nyttig spark i baken”

Med den svåra ekonomiska situation som institutionen är i gick det inte att undvika sparåtgärder mot undervisningen. Det uppger Gustaf Sjöberg, institutionens prefekt.

— Examinationer drar väldigt många timmar, har man en femtimmarstenta i sal kan man vinna väldigt mycket på att dra ner på den, säger han och tillägger att man även ser möjligheter i införande av alternativa examinationsformer.

Enligt honom kommer sparpaketet inte leda till någon dramatisk försämring av utbildningskvalitén. I stället tror han att man nu har chansen att utveckla nya och bättre pedagogiska metoder.

Det kan bland annat handla om fler digitala uppgifter och inspelade föreläsningar, enligt Sjöberg.

– Jag tror att det här är en ganska nyttig spark i baken. Vi kan inte göra som vi alltid har gjort i 30 till 40 år, trots att det här nu sker av ekonomiska skäl, säger han.

Når inte upp till målen

Gustaf Sjöberg berättar att institutionen kämpat med ekonomin i flera år. Men bland annat gjorde minskade lokalkostnader under pandemin att problemet kunde skjutas på framtiden.

Att institutionen nu skär ner beror framför allt på för höga kostnader och en underprestation. Underprestation innebär att institutionen inte examinerat lika många studenter som beräknat. Det är den beräkningen, takbeloppet, som avgör hur mycket anslagsmedel de får av universitetet.

– Vi kan inte fortsätta med underskott, det är den enkla sanningen. Det går inte för en institution på SU att under längre tid gå med förlust. Det kan gå korta stunder och institutionen har haft tur genom att få kvitta sin underprestation mot andras överprestation. Men nu är det hårda bud. Hela SU underpresterar, och historiskt har vi klarat oss bättre än vad vi borde.

Längre kan de inte få hjälp av andra institutioner, då den ekonomiska situationen i samhället har börjat drabba allt fler institutioner.

– Inte minst är också OH-fakturan kraftigt ökad och kommer öka ännu mer framöver, säger Sjöberg och syftar på räkningen som alla institutioner betalar till universitetet för bland annat användning av bibliotek och centrala administrationskostnader.


Fakta: Så här påverkas studenterna av nedskärningarna

  • Undervisningstimmarna skärs ned med 18 procent på varje kurs. Det här innebär bland annat kortare föreläsningar, mindre handledningstid samt kortare salstentor.

  • Specialkurser med färre än 15 studenter ges inte längre. Man minskar också antalet platser på flera specialkurser, såsom sommarkursen i juridisk översikt.

  • Alla visstidsanställdas kontrakt kommer att löpa ut under hösten 2023 och fram tills våren 2024. Det här innebär bland annat att de 13 amanuenser, studenter som på deltid hjälpt kursadministratörerna, inte kommer få jobba kvar.

  • Institutionen slutar finansiera doktorander med anslagsmedel. I stället ska doktorander som anställs från och med 2024 finansieras med externa medel.

  • I kombination med andra åtgärder, såsom färre kontorslokaler, hoppas institutionen spara mellan 12 till 15 miljoner kronor per år.

Källor: Institutionsstyrelsens mötesprotokoll, Gustaf Sjöberg.