Svenska lärosäten går back 500 miljoner – SU bättre än snittet

Ett negativt ekonomiskt resultat på drygt 500 miljoner kronor. Det gjorde de svenska universiteten och högskolorna sammantaget förra året, något som statistik från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar. Men Stockholms universitet klarade sig bättre än genomsnittet.

År 2023 var lärosätenas samlade kostnader totalt 89 miljarder kronor. Det är en ökning med sex procent eller 4,8 miljarder kronor jämfört med 2022.

Dock ökade inte de samlade intäkterna i samma takt.

Sammanlagt uppgick intäkterna till 88,5 miljarder kronor under 2023, vilket innebär en ökning med fyra procent eller 3,8 miljarder kronor jämfört med året innan.

Ökningen var framförallt en följd av ökade bidragsintäkter och finansiella intäkter.

Detta resulterade i att lärosätena sammantaget gick back med 500 miljoner, något som SU:s prorektor Clas Hättestrand inte tycker är häpnadsväckande.

– Ser man på totalen av vad det kostar är det inte en stor siffra. Men det är oroväckande för det är pengar som egentligen skulle ha behövts, men vi är inte överraskade att det är så här. Alla har varnat för det, säger han.

Hättestrand berättar att universiteten inte ens under “normala år” får full uppräkning av regeringen för pris- och löneförändringarna som sker årligen.

– Vi förväntas vara effektivare i det vi gör hela tiden, därför får vi inte full uppräkning av våra kostnader. Det kritiserar vi väldigt mycket eftersom undervisning är svårt att effektivisera.

SU bättre än snittet

Av de 500 miljarder kronor som lärosätena går back står Stockholms universitet för tolv procent av dessa, vilket är cirka 60 miljoner kronor.

– Men med tanke på de svårigheter som var förra året var det bra att vi inte gick back med mer än 60 miljoner, säger Hättestrand.

På Stockholms universitet ökade både kostnaderna och intäkterna mindre än genomsnittet. Deras kostnader ökade med 3,6 procent och intäkterna med 2,61 procent.

Det innebär att skillnaden mellan ökningen av kostnader och intäkter är lägre på Stockholms universitet jämfört med riksgenomsnittet.

– Det är inte bara skillnaden som är mindre utan de faktiska siffrorna är mindre. I princip tror jag man kan säga att förklaringen är att vi började redan innan förra året för att se över vår ekonomi, för att få den i balans.

För fem år sedan gjorde Stockholms universitet kraftiga underskott med 200 miljoner, då drog de i nödbromsen och påbörjade ett projekt – ekonomi i balans.

– Målsättningen var att vi skulle ha ekonomi i balans 2023, men vi landade på 60 miljoner back och det är otillfredsställande. Å andra sidan hade vi en exceptionell avslutning förra året. Vår pris- och löneuppräkning var 1,36 procent, medan hyresökningarna låg på 10,6 procent. Sådana saker har varit svåra att förutse, så efter omständigheterna är det inte svårt att förstå att det varit svårt att komma upp till noll i resultat.

Fortsätta gå back – inte ett alternativ

Hättestrand berättar att SU:s myndighetskapital, alltså universitetets sparpengar, uppgick till 1,5 miljarder för några år sedan. Men efter flera tuffa år har de kvar ungefär 500 miljoner.

– Det är klart att vi inte kan fortsätta gå back med 60 miljoner, så vi måste minska våra kostnader.

Läs mer: SU måste spara pengar – så kan det göras enligt cheferna

Något universitetet ska göra parallellt är att försöka rekrytera fler studenter samt få fler studenter som registrerat sig på en kurs att också avsluta den, på så sätt ökar de sina intäkter.

– Då skulle vi gå plus minus noll, det spelar ganska stor roll, säger Hättestrand.