SU snålar på doktoranders löner – "Vi undervärderas"

Kanwal Tariq och Alexandre Adler tycker att det är orättvist att de, som doktorander på Stockholms universitet, tjänar mindre än sina kollegor på andra svenska universitet. Foto: Jennifer Snårbacka

Doktorander på Stockholms universitet finns bland de doktorander som tjänar minst över hela Sverige. Det vill centrala doktorandrådet se en ändring på.

— Människor som jobbar med samma uppgifter förtjänar samma lön, säger doktoranden Alexandre Adler.

Det var under våren som det centrala doktorandrådet vid SU fick ett brev i sin postbox.

Brevet kom från doktorander på den naturvetenskapliga fakulteten. I skrivelsen ber de det centrala doktorandrådet om hjälp med att lyfta frågan om att de, som doktorander på SU, finns bland de doktorander i Sverige som tjänar minst.

Kanwal Tariq, doktorand inom molekylärbiologi och ordförande för det centrala doktorandrådet på SU, var en av dem som reagerade starkt på brevet.

— När vi läste det bestämde vi oss för att skrida till verket direkt, vi blev verkligen oroade, säger hon.

De bestämde sig för att skriva ett nytt brev och skicka till facket, Saco. Rådets viceordförande Alexandre Adler, doktorand inom kosmologi på SU, tog fram statistik över lönerna på likvärdiga universitet i Sverige.

Den visar att SU:s doktorander tjänar minst.

Exempelvis var en ingångslön för SU-doktorander i slutet av fjolåret 28 000 kronor, medan samma lön för doktorander på Mittuniversitetet låg på 30 000. Senare, när doktoranderna gått till det tredje steget i lönetrappan, har gapet växt till 2 600 kronors skillnad.

— De skilde sig verkligen åt. Det rör sig om tre till nio procent lägre lön per doktorand, säger Adler.

FAKTA: Ingångslön för doktorander på svenska universitet i slutet av 2022

• Stockholms universitet: 28 000 kronor

• Göteborgs universitet (utbildningsvetenskapliga fakulteten): 29 300 kronor

• Uppsala universitet: 29 000 kronor

• Kungliga tekniska högskolan: 30 800 kronor

• Södertörns högskola: 28 200 kronor

Källa: Universitetens hemsidor.

SU: “Förmånlig situation”

Doktorandernas löner omfattas av ett kollektivavtal som omförhandlas vart tredje år. Doktoranderna får lön efter en lönetrappa, som baseras på hur långt man kommit i forskningen.

Anna Jutterdal, personalchef på SU, anser att doktoranderna på SU har en god löneutveckling i jämförelse med andra medarbetare på universitetet.

Anna Jutterdal, personalchef på Stockholms universitet, anser att doktoranderna har en god löneutveckling. Foto: Rickard Kilström/Stockholms universitet

— Det är jättebra om doktorandrådet har tittat på det här och framför sina ståndpunkter till Saco. Doktorandernas lönestege följer i princip samma löneutveckling som övriga medarbetare vid SU, med skillnaden att andra har individuell löneutveckling. Vår ståndpunkt är att doktoranderna har en förmånlig situation i jämförelse med andra länder där man genomför forskarstudier, då de både har en anställning och lön, säger hon.

Om doktorandstudierna påbörjades år 2020, låg ingångslönen på 27 000. Om man nu, 2023, har slutfört 80 procent av sina studier har man en lön om 30 400 kronor, påpekar hon.

— Det är en löneökning om 16 procent, en väldigt hög löneutveckling. Om man i stället tittar på medarbetare som får individuell lönesättning och tar ett medelvärde där så får de 5,5 procent. Den löneutveckling som doktoranderna har är en ökning utan motstycke. Doktoranderna har en otroligt förmånlig löneutveckling som få av dem kanske någonsin kommer få mera i livet.

Men doktoranderna riktar också kritik mot löneutvecklingen. När man får lönehöjning varierar nämligen på vilken institution man jobbar på, säger de. De tycker att lönetrappan borde baseras på tiden man varit i doktorandprogrammet.

— Hur du kvalificerar dig för en lönehöjning är oklart. Det kan bero på hur länge du har jobbat, efter ditt licentiat, efter att din handledare säger att du är halvvägs, eller hur många studiepoäng du har, säger Alexandre Adler.

Jutterdal framhåller att själva lönetrappan, det vill säga vad lönen är på de olika stegen, är de samma för hela universitetet. Att det varierar när man går till nästa steg kan enligt henne bero på att forskningsområdena ser väldigt olika ut.

— Stockholms universitet är en decentraliserad organisation och det ser olika ut på olika institutioner. Att en institution gör på ett visst sätt betyder inte att andra gör likadant, säger hon.

“Vi blir undervärderade”

Både Alexandre och Kanwal stortrivs på sina doktorandprogram — men känner sig undervärderade. När de påbörjade sina doktorandstudier fick de höra att lönen omfattades av kollektivavtalet, och ifrågasatte därmed inte lönenivån.

— Jag visste bara att det fanns en likvärdig lönestege som berörde alla doktorander enligt kollektivavtalet, och att man inte behövde förhandla om lönen själv. Då tänkte jag att det känns rättvist. Men nu, då jag vet vad jag vet, känns det inte längre så, säger Kanwal och fortsätter:

— Det känns som att vi blir undervärderade. Det känns orättvist, med tanke på mängden arbete vi gör och att vi inte då får den lön som vi borde. Doktorander jobbar väldigt hårt.

I och med inflationen upplever båda att de har svårare att spara, och tvingas spara in på mat och annat för att ha råd med hyran. I Stockholm är det dessutom generellt dyrare att bo än i exempelvis Uppsala, påpekar de.

— Människor som jobbar med samma uppgifter förtjänar samma lön. Det spelar ingen roll om du jobbar inom biomolekyler forskning i Göteborg eller Stockholm, säger Alexandre.

De hoppas på att få till ett möte med fackförbundet SACO innan höstterminen, vartefter förhandlingar kan påbörjas. Något Ingrid Landor, Sacos ordförande, bekräftar för Studietid.

— En initierad gissning är att förhandlingarna kan börja i augusti, det beror på läget med de centrala förhandlingarna. Men vi kommenterar inte förhandlingar, så att vi inte springer iväg och påverkar förhandlingsprocessen i varken positiv eller negativ riktning, säger hon.