Uppsving för studentföreningarna på SU

Loke Jansson, verksamhetsutvecklare på SUS, berättar att det finns 40 aktiva kårföreningar just nu. Foto: Sofi Röjlar

Efter att Stockholms universitets studentkår gjorde det lättare att bilda kårföreningar har fler valt att starta en. SUS:s verksamhetsutvecklare Loke Jansson är glad över utvecklingen.

– Den här fördomen om att det inte finns ett studentliv på SU, det motbevisas tydligt, säger han.

Under det förra verksamhetsåret, HT22/VT23, fick SUS åtta nya kårföreningar. Det är det högsta antalet sedan Loke Jansson, verksamhetsutvecklare på SUS, började arbeta på kåren år 2020.

– Jag skulle säga att det är jättemånga. Första verksamhetsåret som jag jobbade här var det en eller två nya per år, säger Loke Jansson.

Anledningen till ökningen tror Jansson kan bero på att SUS sänkt kraven för att starta en ny kårförening. Förut behövde fem stycken i föreningens styrelse vara SUS-medlemmar, nu räcker det med tre.

– Det fanns föreningar som ville komma till oss och hade planer på att göra bra verksamhet, men som bara hade tre styrelsemedlemmar. Då bestämde vi oss för att sänka ribban.

En kårförening är som vilken annan förening som helst, förutom att de som registrerar sig som kårförening kan söka om projektbidrag och få stöttning av SUS.

Kårföreningarna startas ofta av ett kompisgäng eller några som går samma kurs och har ett gemensamt intresse, berättar Jansson.

– Det är jättekul att små idéer får ta fäste och att man får möjlighet att bjuda in folk man inte känner, säger han.

Läs mer: Föreningarna ansökte om rekordmycket projektmedel – över en halv miljon kronor

Kårföreningarna som tillkom under verksamhetsåret har en stor bredd i dess innehåll.

En av de nystartade föreningarna är Akademiker för Iran, vars syfte är att stärka och samla rösterna i Woman-Life-Freedom-rörelsen i Iran och stötta andra förtryckta studentgrupper i världen.

En annan är fotbollsföreningen Pressen, som anordnar fotbollsträningar och spelar matcher i Korpen.

– Den här fördomen om att det inte finns ett studentliv på SU, det motbevisas tydligt av att det finns 40 olika kårföreningar som gör helt olika saker, konstaterar Jansson.

Loke Jansson berättar att SUS har haft tillräckligt med resurser för att stötta alla kårföreningar. Foto: Sofi Röjlar

Så startar du en förening

Att starta en ny kårförening är enligt Jansson inte svårt alls.

– Allt du behöver är två kompisar, som precis som du är kårmedlem, så kan du starta upp.

Men i verkligheten behövs lite mer än så, som till exempel en stadga och en utförlig beskrivning av föreningen. Det är dock något Jansson hjälper studenterna med, i sin roll som verksamhetsutvecklare på SUS.

Han tycker att föreningslivet är ett kanonsätt att organisera sig.

– Som kårförening får man dessutom tillgång till resurser i form av både pengar, lokaler och kunskap för att ‘get started’ och att ha verksamheten igång. Dessutom ser det alltid bra ut på CV:t att ha haft en post i en förening, det är kanske det bästa sättet som finns att kombinera nytta med nöje.

---

LISTA: Åtta nya kårföreningar

Psykedeliska universitetsstudenter i Stockholm (Puss)
En förening för studenter som är intresserade av psykedelisk forskning.

ICJ Studentsektion
En förening för juriststudenter med intresse för folkrätt och mänskliga rättigheter.

Stark, Stockholms arkeologer
En förening för studenter som intresserar sig för arkeologi och antikens kultur.

Vedic Cultural Society (VSC)
En förening för studenter som är intresserade av indiska värderingar, traditioner och kultur.

SCISER
En förening med syfte att länka samman forskning och aktivt samhällsdeltagande inom områden som fred, social och ekologisk hållbarhet, samt civila och politiska rättigheter.

Feministiska studenter
En förening för feministiska studenter.

Akademiker för Iran
En förening för studenter som vill stötta “Woman-Life-Freedom“-rörelsen i Iran.

Fotbollsföreningen Pressen
En fotbollsförening av journaliststudenter för alla.